Ny forskning understryker och bekräftar det som många av oss redan vet: vi blir smartare i en grupp där laget går före jaget. Uttrycket ”There is no I in team” är bekant för de flesta. Men om det faktiskt fanns ett ”i” i team så torde det stå för ”intelligence”.
Kollektiv intelligens handlar om att utnyttja den kunskap som finns i en grupp.
Arbetsgruppens förmåga att samarbeta är avgörande. I en grupp med hög förmåga tas varje enskild medarbetares intelligens tillvara. I en grupp med låg förmåga sker motsatsen. Därför är det viktigt att ha en strategi för samarbete i ett företag. Många gånger tillsätts olika funktioner och roller utan att det finns en plan för samarbete och gruppens utveckling. Man litar kanske på en central intelligens som utgår från ledningen (strategier, checklistor, regelverk etc) utan att ta den ”enskilda intelligensen” i beaktan.
En jämförelse med lagsport är relevant här. Man skapar ett bra lag genom att vässa individers förmågor, sedan hänger resultatet på samarbetsförmågan i gruppen. Därför är det viktigt med självinsikt: Hur fungerar jag som individ och vad reagerar jag på? En social trygghet i gruppen är grundläggande och aktivt lyssnande är en nyckelfaktor, detta kombinerat med en förmåga att förstå utmaningen eller det som ska göras.
Mötesordföranderollen är också väsentlig, här läggs grunden för att skapa förutsättningar för ett bra möte.
En nyligen presenterad avhandling i ämnet (Philip Runsten) sammanställde fyra förmågor som kan tränas för att öka den kollektiva intelligensen i grupper:
- Representationsförmågan, dvs att gruppen har förstått problemet och uppgiften. Vilka resurser har man och exakt vad ska göras?
- Reflektionsförmågan, dvs nödvändigheten av att med jämna mellanrum diskutera samarbetet. Håller vi på med rätt saker och jobbar vi på rätt sätt?
- Relationsförmågan, dvs arbetsgruppens klimat. Känner sig alla bekväma och kan säga vad de tänker och tycker?
- Integrationsförmågan, dvs att deltagarna anstränger sig för att få arbetsgruppen att bli bättre, snarare än att bara fokusera på den egna insatsen.
Samma studie gav också två konkreta tips för att säkerställa bästa möjliga samarbete. Tips nr 1: ”Team debrief”. Detta innebär att man avsätter tid i gruppen för att diskutera hur samarbetet faktiskt fungerar. 30 minuter, till exempel en fredag eftermiddag, visade sig förbättra resultaten avsevärt. Det andra tipset kallas för ”Time out”, vilket innebär att vem som helst i gruppen tillfälligt kan stoppa arbetet när något upplevs fel. Gruppen kan sedan säga att de håller med eller inte håller med, men vitsen är att problemet lyfts direkt. Sedan kan man fortsätta som vanligt. Dessa två tips menar Philip Runsten har en direkt påverkan på gruppens samarbetsförmåga.