Vaccinationsdags

Två samtalsformer för tydligare snack

I höst kommer de flesta vuxna att erbjudas en ny dos av ett, förhoppningsvis, anpassat vaccin som även biter på den senaste omikronvarianten Ba.5. Vaccin är tveklöst fortfarande det bästa skyddet för att minska risken för svårt insjuknande och återinsjuknande av covid-19. Trots detta är en del fortfarande tveksamma till att vaccinera sig, inte minst utifrån den höga hastighet som ett nytt vaccin hunnit tas fram på.

Och historiskt sett brukar det ta tid. Hepatit A upptäcktes till exempel 1973 och vaccinet kunde erbjudas först 1991. Humant papillonvirus upptäcktes 1983, med en möjlighet för vaccination först 2006. Och trots att HIV upptäcktes 1981 finns fortfarande inget vaccin på plats. Men gällande covid-19 ser situationen annorlunda ut. Forskaren och kulturskribenten Farshid Jalalvand förtydligar varför det gått betydligt fortare att ta fram ett vaccin för covid-19 utan större risk för oväntade biverkningar. Viruset upptäcktes 2020 – och redan samma år var vaccinet på plats.

Jalalvand beskriver tre skäl till den lyckosamma processen:

1. Utvecklingen av ny teknologi
Den teknologiska utvecklingen påbörjades inte när viruset upptäcktes, utan har pågått sedan mitten av 1900-talet. Det gör det möjliggör att vi numera kan identifiera nya virus på några veckor, identifiera arvsmassan på en eftermiddag och att mRNA-vaccinkandidater kan plockas fram på några dagar. Sammantaget innebär det att vi inom loppet på några veckor går från okänt virus till experimentellt vaccin.

2. Kliniska studier
Att studera säkerhet och skyddseffekt i kliniska prövningar är inte bara den faktor som kräver längst tid. Det krävs också en stor marknad för att snabbt kunna finansiera studierna, då ett nytt vaccin beräknas kosta ca 300–800 miljoner att undersöka. Den finansiella delen är troligtvis huvudanledningen till att det fortfarande saknas möjlighet att vaccineras mot ett flertal tropiska sjukdomar.

3. Turfaktorn – virusets gynnsamma natur
Covid-19 är inte ett snabbmuterande virus. Hypermutagena virus, som till exempel HIV och Hepatit-C, är de absolut svåraste virussjukdomarna att lösa vaccin mot. Det beror på att de hinner bli overksamma i samma stund som vaccinet tas fram, vilket gör att vårt immunförsvar inte känner igen det muterade viruset.

Den korta väntan på vaccin kan främst förklaras genom virusets gynnsamma natur, där den del av viruset som testades som vaccinkomponent snabbt visade sig vara effektiv och säker. En situation som är långt ifrån självklar, men där – tack och lov – alla bitar föll på plats direkt.

Facebook
Twitter
LinkedIn