Alla som jobbar med kommunikation drömmer om att skapa en viral kampanj, som sprids som en löpeld och skapar både uppmärksamhet och engagemang. Ett fenomen som påminner om spridningen av fake news, eftersom studier visar att falska nyheter delas mycket oftare än sanna.
Fake news exploderade inför presidentvalet i USA år 2016 och förekom även i samband med den brittiska folkomröstningen om Brexit tidigare samma år. Det som gör falska nyheter så effektiva är att kontroversiella inlägg med känslosamma och extrema budskap helt enkelt påverkar oss mer och får större spridning än sakliga nyheter. Falska nyheter börjar dessutom oftast spridas i grupper eller av personer som redan håller med om innehållet. Där får inläggen fart genom spridning i precis rätt målgrupp och letar sig sedan ut bredare och bredare, snabbt som ett virus.
Att det fungerar såhär är inte så konstigt, då våra hjärnor fortfarande fungerar på exakt samma sätt som för 200 000 år sedan. Vi är nämligen gjorda för att först agera på känsla (limbiska systemet), sen med logiskt tänkande (neocortex). Och det går inte riktigt att värja sig mot detta, för det gör också att vi kan fatta snabba, instinktiva beslut när vi utsätts för faror. Vissa kallar denna typ av beslutsfattande att agera på magkänsla och kopplar ihop det med något bra och intuitivt. Men det är också så att starka känslor gör det svårare för oss att tänka kritiskt och rationellt. Sanningen är att det är på så sätt vår hjärna tar emot och agerar på information.
Skillnaden mellan det limbiska systemet och neocortex är att det limbiska systemet, känslosystemet, är automatiskt medan vi aktivt behöver koppla på vårt logiska tänkande. Utifrån det blir det självklart att kommunikation, vare sig det är en annons eller en falsk nyhet, får mest uppmärksamhet om den väcker känslor eller bekräftar ens självbild eller magkänsla.
För den som vill läsa vidare rekommenderar vi böckerna, “Find Your Why” av Simon Sinek och “Atomic Habits” av James Clear, som pratar om just detta ur ett kommunikations- och beteendeförändringsperspektiv. Båda beskriver den här processen genom tre cirklar eller tre lager.
Så gör som nättrollen, börja med att skapa känsla och igenkänning. Efter det kan du övertyga med alla dina logiska argument.