Varje år summerar tidskriften Science de största vetenskapliga genombrotten under året som gått. I tävlingen utses en vinnare och nio bidrag koras in på listan utan inbördes ordning. År 2023 kammade läkemedlet Ozempic hem första platsen, med motiveringen att ha revolutionerat behandlingen av obesitas. Vinnaren år 2024 är en spruta som skyddar mot hiv.
Genombrottet 2024: nytt smittskydd mot hiv
Internationella forskare visade att en spruta av substansen lenakapavir var sjätte månad ger skydd för att inte smittas av hiv. Den första studien genomfördes på 2000 unga, hiv-negativa, kvinnor i Uganda och Sydafrika, utan att någon i gruppen smittades. Några månader senare publicerades ytterligare en studie, med över 2000 personer från flera kontinenter och av olika kön. Samtliga deltagare hade sex med män, men endast 0,01 % av de som fick lenakapavir smittades av hiv. Nästa steg är att göra substansen tillgänglig för så många som möjligt. Forskarnas förhoppning är också att samma princip ska gå att applicera på fler smittor än hiv.
På listan hittas också:
Ny magnet kan ge snabbare datorer
Flera forskargrupper, bland annat på Max IV-laboratoriet i Lund, har identifierat nya magnetiska material som tros kunna användas för datorminnen som är tusentals gånger snabbare än dagens.
Observationer från James Webb-teleskopet
Teleskopet kvalar in för andra gången i rad, nu tack vare mängd observationer på universums första miljarder år. Iakttagelserna ska hjälpa forskare att förstå om massiva svarta hål, jättestjärnor och supernovor kan ha bidragit till att forma det tidiga universum.
Cellterapi för SLE och MS
Studier på behandling med Car-T-celler, som inledningsvis utvecklades för cancerpatienter, har väckt nytt hopp om bot av autoimmuna sjukdomar som SLE och MS.
Genetiskt gift mot skalbagge
Den amerikanska miljömyndigheten (EPA) har godkänt att mikro-RNA, vars upptäckt belönades med Nobelpris i medicin 2024, används mot coloradoskalbaggen. Den har utvecklat resistens mot befintliga insektsgift och förhoppningen är att medlet ska slå mot en unik gen för skalbaggen.
Robotarmar banar väg för fler rymdresor
Tekniken bakom att Space X i oktober lyckades fånga en 70 meter hög boosterraket med nya robotarmar kan göra det markant billigare att nå rymden och banar väg för fler framtida expeditioner, experiment och satelliter.
Alg med superkraft
En marin alg har visat sig kunna fixera kväve från luften, vilket för många växter är en bristvara. Det är resultatet av tidigare samverkan med en bakterie, som till sist blivit en del av algen. Om förmågan kan överföras över till nyttoväxter blir det ett inbyggt gödningsmedel.
Nya insikter med gammalt DNA
Flertalet studier som kombinerat arkeologi med avancerade analyser av arvsmassa ger nya insikter om gamla släktskap och familjeförhållanden. Ju fler skelett vars arvsmassa kartläggs, ju noggrannare kan forskare ringa in släktskap i det förgångna.
Mantelvågors påverkan på jorden
Uppfattningar om jordplattornas rörelse har utmanats i en studie som visar att kontinentalsprickning skapar mantelvågor med påverkan på hela kontinenter. Vågorna uppstår i jordens mantel och kan både förklara befintliga platåer samt orsaka jordbävningar, erosion och utdöenden i haven.
Fossilfynd ger nya insikter om livets utveckling
1,6 miljarder år gamla fossila algceller från Kina bekräftar att celler med en cellkärna lyckades slå ihop sig till flertaliga organismer miljoner år tidigare än vad forskare hittills trott.