Relevans noterar att det på flera håll skärs ner på läkares möjligheter till fortbildning. Vi har läst det femte numret av Sjukhusläkaren – här kommer en sammanfattning.
Läget i landet
Sex av landets sju universitetssjukhus har begränsat möjligheterna till fortbildning. Läkarförbundet rekommenderar 10 dagars extern fortbildning per läkare och år, och 2005 låg snittet på 9,1 dagar. Förra året hade det sjunkit till 4,2.
Nedskärningarna beror främst på ett tufft ekonomiskt läge, men även brister i bemanning begränsar möjligheterna till fortbildning. Arbetsplatser som inte erbjuder utvecklingsmöjligheter får svårare att rekrytera och bemanna, och kan då hamna i en ond cirkel.
Reglering av fortbildning
Sverige har, till skillnad från de flesta av Europas länder, ingen nationell reglering av specialistläkares fortbildning. Kompetensutveckling är i praktiken ofta den enskilde läkarens ansvar, men förutsätter också att arbetsgivaren skapar utrymme för fortbildning.
Förändringar kan dock vara på gång. Riksdagen gav i fjol regeringen i uppdrag att utreda ett införande om krav på kontinuerlig fortbildning inom vården.
Universitetssjukhusens roll
Sveriges universitetssjukhus har en nyckelroll i kunskapsspridning och implementering av nya behandlingar, förändringar som ger effekter på resten av sjukvårdsapparaten. Utan kontinuerligt uppdaterade kunskaper hos läkarkåren äventyras patienternas rätt till evidensbaserad vård. Bör regionerna kanske fråntas ansvaret för universitetssjukvården?
Alternativa sätt att se på kostnaden för fortbildning
Infektionskliniken på Västerås sjukhus införde för 10 år sedan en modell som bygger på grundtanken att fortbildning är ett gemensamt ansvar – inte något läkarna får ägna sig åt på fritiden. Att avstå från fortbildning bedöms bli dyrare och kostnaderna är dessutom försumbara i relation till klinikens lönekostnader. För att kunna fatta kloka kliniska beslut, och rensa bort sådant som inte innebär nytta för patienten, behöver läkare ha uppdaterade kunskaper.
Läkaryrket innebär ett livslångt lärande och i dagens snabba informationsflöde har behovet av fortbildning blivit allt större. Investeringar i fortbildning medför ökad patientsäkerhet och ett minskat antal felbehandlingar och onödiga undersökningar och labbprover. Man får heller inte glömma vikten av att odla och bibehålla en lärandekultur, och en sådan förutsätter att det finns forum för utbyte av kunskap mellan kollegor.