Allt fler studier pekar på en och samma sak. Vi människor har svårare att ta till oss information på skärm, särskilt längre texter. Men vad innebär det i en tid när ord som ”tidningsdöd” är upptaget i SAOL och vi rör oss allt mer på nätet? Tja, bestäm du.
Ibland kan det kännas orättvist att jämföra pappers- och digitala media allt för mycket. Medan utgivare av böcker, tidskrifter och andra tryckta media har haft århundraden på sig att fullända konsten som underlättar vår läsning, har digitala media bara haft dryga 20 år på sig. Viss skillnad. Dock verkar det som att printens statiska form och förutsägbarhet underlättar för hjärnan att fokusera på saker som svåra ord, att begrunda texten och förstå den, istället för att slösa energi på att manövrera scrollfunktioner och sidoelement. Till skillnad från vad man kanske kan tro gäller detta inte enbart för oss förhistoriska människor som växt upp utan bredband och touch screens. Preliminära forskningsresultat visar att även den generation som är uppvuxen med datorer och mobiler har lättare att komma ihåg kärnan i en berättelse om de läst den på papper. Men vad är det då som ställer till det för oss och ska vi börja printa allt, allt, allt?
Teorierna och förklaringarna är flera. Vi har svårare att navigera i långa texter på skärm vilket kan påverka läsförståelsen. En annan förklaring är att människor kan vara mindre inställda på inlärning när de läser texter på skärm än när de läser på papper. Vissa menar att för många element och textsjok på skärmen belastar arbetsminnet. För att arbetsminnet ska fungera bra måste det hela tiden repetera information för att hålla den kvar, därför kan det inte hantera särskilt många saker på en gång – en fullspäckad skärm blir för mycket.
Men att återgå till att printa allt? Nej, den utvecklingen vågar nog inte ens den mest naiva tryckerichef be om i sina kvällsböner. Låt de två publiceringsformerna komplettera och förstärka varandra istället. Skärmläsandet har ju dessutom två enormt stora fördelar gentemot det tryckta ordet och de stavas tillgänglighet och sökbarhet. Eller som Jonas Brorson, strategisk varumärkeschef på Helsingborgs Dagblad nyligen uttryckte i en intervju i Resumé:
– Man kan älska pappret och samtidigt vara ständigt uppkopplad. Varje kanal har sina fördelar.
Så låt oss göra både och. Låt oss trycka de stora komplexa textmassorna, men låt oss även publicera dem på webben men i en form som tar hänsyn till våra hjärnors arbets- och spatiala (rumsliga) minnesförmågor. Hur? Erik Wästlund, lektor i psykologi och forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet menar så här:
• Värna arbetsminnet
• Välj bort överflödig och onödig information
• Håll rent på skärmen
• Anpassa textmassan till skärmstorleken (responsiv sida)
PS. Glöm inte bort den grupp som inte vill läsa alls. Satsa på en video också!
Källor: www.printpower.eu, Skolvärlden.se, motivation.se