Babyboom i sviterna av pandemin? Skämtet har gått varmt sida vid sida om att skilsmässorna kommer öka under karantän och hemmajobb. Antingen går vi våra partners på nerverna eller så använder vi den nyfunna tiden till att försöka bidra till Sveriges folkökning.
Om så blir fallet är kanske lite tidigt att säga, men tvärtom bjöd första halvan av 2020 på en rekordlåg folkökning. Hittills den lägsta på 15 år. När första halvan av 2020 passerat var Sveriges befolkning uppe i 10 352 390 personer. Vi hade blivit 24 801 fler sedan årsskiftet. Motsvarande ökning 2019 var med 51 004 personer.
Varför talet är så lågt beror på flera faktorer. För det första har vi haft en överdödlighet, 51 405 personer dog i Sverige under det första halvåret, vilket är det högsta antalet sedan 1869. Kurvan av överdödlighet pikade i mitten av april men sjönk sedan ner till en låg överdödlighet i slutet av juni. För det andra har vi under årets första halvår haft färre antal födda än vanligt. 112 kommuner i Sverige hade en naturlig folkökning medan 174 kommuner hade en minskning. Fyra av Sveriges kommuner hade lika många döda och födda. För det tredje har vi haft det lägsta antalet invandrade personer hittills i år sedan 2005. Men en invandring på 36 058 personer det första halvåret av 2020 är det en minskning med 34,7 % sedan 2019.
Om vi återgår till babyboom och svenskarnas kärleksliv kan vi dock konstatera att antalet skilsmässor som registrerats i år, 12 999 separationer, är det högsta antalet sedan 2013. Dessutom har färre svenskar gift sig i år. Antalet vigslar minskade kraftigt i år om vi jämför med åren före. Om det beror på att bröllopspar skjutit upp sina ceremonier i hopp om att nästa år kunna bjuda fler än 50 gäster, eller att svenska par har tröttnat på varandra under karantäntiden, förtäljer statistiken inte.