Om jag inte gör något alls, kan jag inte göra fel. Detta är ett fenomen som kan drabba oss alla. I rädslan att göra fel, gör vi hellre ingenting. I framtiden står vi inte fastfrusna utan vet exakt hur vi ska agera i varje situation.
Som ett exempel på detta kan vi titta på trafikkaoset på E22. En ambulans försöker komma förbi de stillastående bilarna. En person med verktyg och kunskap erbjuder sig att öppna mitträcket så att sjuktransporten kan ta sig förbi. Men innan personen öppnar upp åt ambulansen frågar han polisbefälet om godkännande. Polisbefälet frågar i sin tur sin chef. Där tar det stopp. Polisen får inte svar från sin chef. Och således blir mannen med verktygen stående handfallen och ambulansen står still i trafikkaoset. Polisen får inte svar från sin chef förrän långt senare, när det är för sent. ’’Bättre att inte göra något alls än att det blir fel och polischefen blir sur.’’
Flera myndigheter har börjat uppmärksamma problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommer med en ny broschyr som handlar om just hur vi ska agera om kriget kommer. Vi behöver lära oss att agera och att vara förberedda. Sjukvården utvecklar informationsmaterial som ska visa oss hur vi ska agera i kris.
Vi vet från ett stort antal studier att om man är väl förberedd så agerar man mer adekvat och har större chans att överleva. De som har lyssnat på flygvärdinnans säkerhetsgenomgång har större chans att överleva kraschen.
Detta gäller även inom reklam och kommunikation. För att mottagaren ska veta hur hen ska agera, alltså agera såsom avsändaren önskar, är det viktigt att kommunicera tydliga budskap och att inte krångla till det. Vid överflödig information blir mottagaren överväldigad och rädslan för att göra fel tar över – hellre göra ingenting alls än att kanske eventuellt göra fel.
Den tydliga kommunikationen inför framtida kommunikation lyder: hitta huvudbudskapet, kommunicera det och rör inte till det med överflödig information.